Indexen är boskapsavelns arbetsredskap

Köttbokskapens index räknas fem gånger i året, för fyra olika egenskaper. Indexen baserar sig på vikter, som vägs inom köttboskapskontrollen.

Köttboskapens indexberäkning görs på Faba fem gånger i året. Beräkningarna påbörjas år 2009

23.2.

30.3.

25.5.

19.10.

23.11.

Faba publicerar resultaten från beräkningen inom en vecka från beräkningens påbörjningsdag.

Index som beräknas för köttboskapskontrollgårdar

• Födelseviktsindex
• Avvänjningsviktindex
• Årsviktindex
• Moderindex

Födelseviktindexet har samband med kalvningssvårigheter

Den första vikten som vägs för köttboskap är födelsevikten, på basen av den räknas födelseviktindexet ut.  Födelsevikten vägs genast då kalven har fötts, senast inom ett dygn från födseln. 

Från födelseviktindexet publiceras två alternativ, relativt index och kiloindex.  Det relativa indexets medelvärde är 100.  Ett djur, vars födelseviktindex är över 100, nedärver i medeltal högre födelsevikt än ett djur, vars födelseviktindex är 100 eller lägre. Kiloindexet uttrycker samma sak i kilogram.

En hög födelsevikt har ett starkt samband med kalvningssvårigheter, så i aveln skall man förespråka djur, vars födelsevikt är 100 eller under. Det här är mycket viktigt att uppmärksamma vid handel med avelstjurar.

Från avvänjningsvikten räknas två olika index

Avvänjningsvikten alltså 200 dagars vikten, vägs då djuret är 150–250 dagars ålder. Från avvänjningsvikten räknas det ut två olika index i indexberäkningen. Avvänjningsviktindexet beskriver djurets tillväxtförmåga från födseln till avvänjningen.

Ju högre indexet är, desto högre avvänjningsvikt nedärver djuret i medeltal till sina avkommor. Också avvänjningsviktindexet publiceras både som ett relativt index och som ett kiloindex.

Moderindexet beskriver mjölkproduktionsförmågan

Det andra indexet som uträknas från 200 dagars vikten är moderindexet. Den beskriver, hurdana moderegenskaper djuret i medeltal nedärver. Den viktigaste moderegenskapen är mjölkproduktionsförmågan, som påverkar mycket starkt på kalvens tillväxt från födseln till avvänjningen.

Moderindexet publicerad endast som ett relativt tal.  Målet är ett djur, vars moderindex är högt. Då nedärver djuret högst antagligen i medeltal bättre moderegenskaper än ett djur, vars moderindex är 100 eller under.

Årsviktindexet har ett starkt samband med slaktvikten

Det sista indexet som uträknas för köttboskap är årsviktindexet  alltså  365 dagars viktindexet. Djurets årsvikt skall vägas vid 325–405 dagars ålder. Målet är ett djur, som har ett högt årsviktindex. Då nedärver djuret till sina avkommor i medeltal en högre årsvikt.  Årsviktindexet publiceras också som ett relativt index, vars medeltal är 100 och som ett kiloindex.

Årsviktindexet är ett viktigt redskap i djuraveln, dens samband med slaktvikten är betydande.

Helhetsavelsvärdet är ett sammandrag

Från köttboskapens index räknas ett helhetsavelsvärde, som bildas för tjurar och kor på olika vis.

Helhetsavelsvärde

För tjurar  = - 0,5 x  födelseviktindex + 0,3 x avvänjningsviktindex  + 1,0 x årsviktindex

För kor = - 0,3 x födelseviktindex + 0,3 x moderindex + 1,0 x årsviktindex

När får ett köttrasigt djur ett avelsindex?

Indexen räknas för de fem vanligaste raserna,

• hereford
• charolais
• aberdeen angus
• limousin
• simmental

Ett djur som har fötts i Finland får ett index, när den hör till köttboskapskontrollen och den har en vikt vägd för den egenskap som indexet räknas ut för.

Ett undantag är kons moderindex, som publiceras först när kon har en avkomma som har avvänjningsvikten vägd.

I fall vikten inte har blivit vägd, eller den har blivit vägd vid fel tidpunkt, får tjuren ett index, när den har fem avkommor som har vikten vägd för respektive egenskap. För korna krävs det att den har två avkommor med viktresultat i ifrågavarande egenskap.

Importdjur får ett index först då de har avkommor med resultat. För en importtjur krävs vikten från tio avkommor i ifrågavarande egenskap för att indexet skall kunna publiceras. För en importko räcker det med motsvarande viktresultat från två avkommor. Importdjurens vikter som är vägda utomlands tas inte i beaktande i den inhemska indexberäkningen.

Embryoöverföringssdjurs egna vägningsresultat kan inte användas i indexberäkningen, förutom årsvikten. Embryoöverföringsdjuret får därför sina index först då det har egna avkommor, precis som för importdjuren.